Tänk om...

Jag är igen tänk om:are. Jag har alltid avskytt när folk spårar in på Tänk om- situationer. Ofta orealistiska. Och så vill de att man ska förutsäga hur man reagerar då.

Vilken skum människa kan förutsätta hur man reagerar i en pressad situation eller en absurd situation? Jo, ingen.

Alla reagerar olika, och ofta inte på väntade, eller ens trevliga sätt. Det har väl olika människoöden bevisat för oss gång på gång. Vi reagerar inte på ett förutsägbart sätt. Väldigt sällan i så fall.

Och jag upprepar, jag avskyr (avskyr är ett starkt ord, ogillar och stör mig på är bättre) dessa människorna.

Ändå gör jag det själv.

Ofta, för ofta. Det får mig inte att må bra. Tror jag inte i varje fall.
Tänk om de dog och lämnade mig ensam utan de som älskar mig ovilkorligt.
Tänk om. Och så försöker jag naturligtvis föreställa mig min reaktion. Vilken skum människa kan förutsäga sin reaktion. Jo, inte jag.

(Jag stympade texten. Det blev för mycket för mig själv)


Den vackra pojken

Lite lustigt att rubriken påmminer lite om en tidigare, fast tvärtom. Eller kanske inte. Litar inte på mitt omdömme. Inte just nu. Är sömnig. Mycket sömnig.

Men en sak kan jag i sömnen. Har gjort det i några drömmar. Kommer dock bara ihåg en. Den var inte så rolig.

Jag kan hans ansikte. Hans figur. Hans leende. Hans ögon. Han är vacker. Mycket vacker.

Vi tycker inte om honom. Eller ni. Lite osäker på pronomena nu. Sömn. Men huvudmeningen lyder: Det var inget bra. Så det blev inget gillande.

Men pojken är vacker.
Mycket.

Vem vill ha mig?

Fick för mig att detta var viktigt. Vilken befängd tanke.


RSS 2.0